Gå till innehåll

Föräldrar i Hjärtum djupt oroade

april 11, 2011

Ikväll samlades föräldrar i Hjärtumskolans lokaler för att ställa frågor till Leif Håkansson (s), utbildningsnämndens ordförande i Lilla Edets kommun.  Anledningen till mötet var förslaget på nedstängning av skolorna i Lilla Edet. Orostämningen i lokalen var påtaglig.

Vill behålla byskolan som gör Hjärtum till en levande bygd.

Klockan 19.00 hälsade Annette Fransson, ordförande för föräldraföreningen i Hjärtum, alla varmt välkomna till mötet med Leif Håkansson som inledde med att klargöra varför han var där.
- Jag har kommit hit för att lyssna på vad ni tycker och för att svara på era frågor.
Han betonade att förslaget är ett förvaltningsförslag och inte ett förslag från utbildningsnämnden.
- Jag ska träffa samtliga föräldraråd i kommunen. Därefter ska jag bestämma vad jag tycker om förslaget. Jag har inte satt ner foten till fullo ännu.

En rad föräldar berättade om sina oroskänslor inför en eventuell stängning av byskolan. Leif är nyinflyttad i Hjärtum.
- Vi blir djupt oroade. Förslaget att stänga skolan innebär att Hjärtum utarmas. Det är skolan som gör att det flyttar hit barnfamiljer. Om skolan försvinner kommer byn att dö.
En annan förälder, Håkan, påpekade att genomförandet av flytten inte är realistisk.
- Hur ska det fungera i praktiken att genomföra en gigantisk flytt på sex veckor? Det känns som ett hån mot dem som ska genomföra flytten, sa han och fick medhåll från andra.

Leif Håkansson kontrade och sa att det inte var lärarna som skulle behöva flytta kartonger utan att de skulle fokusera på den pedagogiska verksamheten. Han förklarade att flytten skulle innebära att man frigör resurser som gynnar skolan. De 7,3 miljoner kronor kommunen sparar genom att säga upp lokalerna kommer att gå tillbaka rakt in i skolverksamheten. Utredningen som GR har genomfört visar att pedagogiken blir bättre om man centraliserar och tar bort de pedagogiska öarna i kommunen. Samtidigt visar utredningen att risken för att mobbing ökar genom att placera alla barn på Fuxernaskolan. Maja är förälder till ett barn med särskilda behov på Hjärtumskolan.
- Jag undrar om jag kan känna mig trygg att min son blir sedd på en stor skola. Han har svårt att följa skolans regler och jag undrar om Fuxernaskolan kan leva upp till den service som han får här i vår lilla trygga skola?

Kommunfullmäktige ska fatta beslut om skolorna i Lilla Edet den 20 april.

Alltfler byskolor hotas av nedläggning

april 3, 2011

Kommunerna i Sverige har inte råd att behålla sina byskolor.  Allt fler elever får färdas längre sträckor för att ta sig till skolan. En av landets skolor som väntar på beslut om nedläggning är Strömskolan i Lilla Edet. På torsdag presenteras utredningen för utbildningsnämnden.

Strömsskolan med elever i förskoleklass upp till årskurs sex kan enligt ett förslag komma att stängas redan i höst. Bildningsförvaltningen har granskat det optimala lokalbehovet enligt ett uppdrag från nämndordförande Leif Håkansson (S). Man har tittat på behovet utifrån pedagogiskt, administrativt och ekonomiskt perspektiv.

Utredningen är gjord av förvaltningens administration och berörda rektorer. Den mynnar ut i två förslag. Det ena innebär att hela verksamheten i Strömsskolan flyttas till Fuxernaskolan. Där hamnar även skolbarnen från Hjärtum och Västerlanda. Nygårdsskolans elever flyttar till Tingbergsskolan.

I det andra förslaget flyttar enbart Strömsskolan till Fuxernaskolan och Nygårdsskolan till Tingbergsskolan. Om det blir någon flytt så räknar tjänstemännen att den ska genomföras i höst. Pedagogisk personal flyttar med i båda förslagen.

Utredarna har funnit många pedagogiska och organisatoriska fördelar i förslagen. Nackdelarna är betydligt färre. På plussidan nämns samordningsvinster med läromedel, en ökad organisatorisk och pedagogisk flexibilitet, möjligheter till en varierad undervisning och ett pedagogiskt utbyte mellan lärare.

Ekonomiskt lönsamt blir det enligt utredningen med färre lokaler att hyra, städa och servera mat i. Men om många elever framöver väljer friskola eller skolgång i annan kommun, så innebär utredarnas förslag på kort sikt en ekonomisk nackdel. På längre sikt menar man att det inte blir så om organisationen i övrigt är anpassad för detta.

Båda förslagen innebär ökade kostnader för skolskjutsar men samtidigt minskade hyreskostnader.

Nämnden kommer inte att fatta beslut i frågan på torsdag.

– Det blir en första diskussion och fortsatt beredning. Med stor sannolikhet blir det därefter ett extra nämndsammanträde, förklarar Leif Håkansson.

För att få en bättre skola behövs enligt honom bättre resurser. Man måste komma ifrån kortsiktiga lösningar och justeringar i årets budget.

Elev kränkt av lärare och elever

november 1, 2009

 

En pojke sitter på en gunga.

Mobbad av både lärare och elever. (Bilden är arrangerad.) Fotograf: Anna Lärk Ståhlberg

En elev i årskurs sex blev kränkt både av en lärare och av andra elever på skolan. Barn- och elevombudet kräver skolans huvudman, Askersunds kommun, på 20 000 kronor i skadestånd. Dels för att det är förbjudet för lärare att kränka elever, dels för att skolan inte utredde den ena kränkningen från andra elever tillräckligt.

Vid två tillfällen blev pojken utsatt för kränkningar av andra elever. Vid det första tillfället fick han en spark mellan benen, vid det andra hotades han. Skolan menar att pojken inte var systematiskt utsatt för kränkningar, utan att det handlat om enskilda incidenter. Det hot pojken utsatts för var en del av jargongen i klassen. Med anledning av det har skolan gjort insatser som förbättrat klimatet. BEO anser att skolan borde ha gjort en grundligare utredning av den första händelsen. Det hade klargjort om det funnits behov av ytterligare åtgärder, tillsammans med de åtgärder som redan vidtagits med hänsyn till jargongen i klassen. Avseende den kränkning som läraren utsatte pojken för så har skolans huvudman medgett att läraren överreagerat. Läraren ska ha tagit för hårt i pojken så att han föll omkull och slog i huvudet.

Dold försäljning av tobak kan minska rökning bland unga

oktober 25, 2009

Rökningen minskar totalt sett i Sverige. Men det finns tecken på att fler unga nu börjar röka. Samtidigt visar erfarenheter från andra länder att marknadsföringsförbud och dold försäljning generellt minskar användningen av tobak – och i synnerhet bland unga.

– Utvecklingen vi har sett de senaste två åren med fler rökare bland 15- och 17-åringar, bekräftas nu också av en liten ökning bland äldre tonåringar och unga vuxna i nationella folkhälsoenkäten, säger Åsa Lundquist, projektledare för Nationella tobaksuppdraget vid Statens folkhälsoinstitut.

Andelen manliga rökare i åldersgruppen 16-29 år har under 2009 ökat med två procentenheter till tio procent jämfört med 2008. Även det totala dagliga tobaksbruket för den här gruppen har ökat med två procentenheter till 29 procent. Det är också bland 16-29 åringarna som den största andelen ”tillfällighetsrökare” finns.

– Det kan tyckas som små ökningar, men vi ska komma ihåg att rökningen generellt sett minskar, därför är det oroväckande signaler, säger Åsa Lundquist.

Dold försäljning innebär att handlare måste förvara tobaksvaror utom synhåll för konsumenter. I Kanada och på Island har den dolda försäljningen minskat andelen unga som röker, utan negativa ekonomiska konsekvenser för handlarna. Norge inför dold försäljning vid årsskiftet och Finland väntas inom kort följa efter.

– Ett marknadsföringsförbud av tobak inklusive dold försäljning har minskat andelen unga rökare med ungefär sex procent i länder som infört det, säger Åsa Lundquist.

Att minska användningen av tobak är det övergripande målet för det Nationella tobaksuppdraget vid Statens folkhälsoinstitut. Målsättningar är också att både beslutsfattare och de som möter barn och unga i sitt arbete ska få en ökad kunskap om effektiva insatser för att minska tobaksdebuter bland ungdomar.

– Långsiktigt strävar vi givetvis mot de nationella tobakspolitiska delmålen som ska utvärderas år 2014, säger Åsa Lundquist. Ett av dem är att andelen barn och unga som börjar med tobak ska halveras till 2014.

Stress hos barn kan leda till döden

oktober 6, 2009

Pojkar har förändringar i blodkärlen i större utsträckning än pojkar vilket kan vara en förklaring till varför män drabbas tidigare av hjärt- och kärlsjukdomar än kvinnor. Stress kan vara en bidragande faktor till varför förändringarna uppstår. Forskning vid Akademiska sjukhuset som presenterades idag visar att stresssymptomen bland ungdomar ökar. Magont, huvudvärk och sömnproblem är tydliga signaler på stress. Tv4 nyheterna intervjuade skolsköterskan Ros-Marie Sjöholm för att höra vad hon gör för att bekämpa stress bland ungdomar.

- Det är viktigt att barn får lära sig avslappning. De får ligga ner hos mig en stund och lyssna på ett avslappningsprogram i hörlurar för att stänga av yttre intryck, berättar hon.

Misstanke om överdos kvarstår

oktober 6, 2009

Socialstyrelsen konstaterar att ingen har brustit i vården av spädbarnet samtidigt som det konstateras att en dödlig dos av tiopental fanns i blodet. Misstankarna mot läkaren kvarstår dock.

Sex miljoner fler barn under fem år ska överleva

oktober 5, 2009

Varje år dör två miljoner barn samma dag som de föds. Nio miljoner barn dör före sin femte födelsedag och det alltför ofta i sjukdomar som lätt går att bota. Det betyder att 25 000 barn varje dag – eller ett barn var tredje sekund – dör i onödan.

I dag lanserar internationella Rädda Barnen en omfattande satsning på barns rätt till överlevnad. En insats som kommer att pågå i över fem år. Målet är högt satt: Dödligheten bland barn under fem år ska minska med två tredjedelar till år 2015, i enlighet med millenniemål nummer fyra. Det betyder att varje år ska sex miljoner fler barn överleva.

- Dessa små barns död är inte slumpmässiga händelser som vi inte kan kontrollera. Tvärtom. I stor utsträckning är de resultatet av politiska beslut. Barnadödligheten påverkas av ekonomiska och miljömässiga faktorer som regeringar och internationella institutioner bidrar till. Följaktligen går det att göra något åt små barns för tidiga död, säger Sanna Johnson, ansvarig för Rädda Barnens satsning mot barnadödlighet.

De allra flesta barn som dör gör det av sjukdomar som lätt kan botas och förebyggas, till exempel lunginflammation och diarré. Fler barn och mödrar måste nås i tid av bestående hälso- och näringsinsatser. Rädda Barnen kommer kraftigt att utvidga organisationens hälso- och nutritionsprogram i fält. År 2015 ska Rädda Barnen nå 50 miljoner kvinnor i fertil ålder och barn med beprövade hälso- och nutritionsinsatser.

- Inga barn under fem år ska dö av sjukdomar som kan förebyggas. Vi ska påverka makthavare att ta de politiska beslut som krävs för att millenniemål nummer fyra ska kunna förverkligas, säger Sanna Johnson.

Rädda Barnens insats fokuserar på de 25 länder där barnadödligheten är som högst. Kina, Etiopien, Indien, Nigeria, Pakistan och Sierra Leone är prioriterade länder. 500 miljoner dollar kommer satsningen att kosta.

Ladda ner Rädda Barnens rapport om barnadödlighet ”The next revolution” på www.rb.se/press. Vill du komma i kontakt med Sanna Johnson eller andra som arbetar mot barnadödligheten ute i fält eller på huvudkontoret, kontakta presstjänsten på 08 698 90 90.

Föräldrar blir skadeståndskyldiga

oktober 5, 2009

Föräldrar ska bli ansvariga att betala för skador som uppkommit om deras barn begår brott, föreslår regeringen med justitieminister Beatrice Ask i spetsen.

– Du kan inte som mamma säga ”jag hade ingen aning”, utan man förutsätter att föräldrar har lite mer koll på sina barn, säger Ask (M) till Sveriges Radios Ekoredaktion.
Enligt dagens lagstiftning måste det bevisas i rätten att en förälder har varit vårdslös, och inte förhindrat barnet från att ha begått ett brott, för att skadestånd ska kunna utkrävas. Lagändringen som regeringen föreslår innebär att föräldrar ska kunna tvingas att betala upp till cirka 8 000 kronor, upp till en femtedel av prisbasbeloppet, rapporterar Ekot.

S föreslår föräldrapeng till 16-år

oktober 5, 2009
S föreslår föräldrapeng till 16-år. Foto: HENRIK MONTGOMERY / SCANPIX

Föräldrar ska kunna ta ut sin föräldraledighet fram tills det att barnet fyller 16 år i stället för dagens 8 år, föreslår Socialdemokraterna i sin skuggbudget. Antalet föräldradagar ska dock vara kvar på samma nivå.

Det ska bli möjligt att stanna hemma med sitt tonårsbarn och föräldrar ska kunna ta ut sin föräldraledighet fram tills det att barnet fyller 16 år i stället för dagens 8 år, enligt ett förslag som finns med i Socialdemokraternas skuggbudget, skriver Aftonbladet.

- Tanken är att man ska kunna använda föräldraförsäkringen längre, till exempel för att kunna följa med en tonåring till skolan eller om man har en tolvåring som behöver en förälder hemma under sportlovet, säger Veronica Palm (S), vice ordförande i socialförsäkringsutskottet, till tidningen.

Det finns dock inga pengar till extra föräldradagar och antalet dagar med ersättning – 390 dagar med föräldrapenning och ytterligare 90 med lägstanivå – förblir detsamma.

S budgeterar även ett tillskott på en miljard kronor per år för att öka personaltätheten och minska klasstorlekarna i skolorna i skuggbudgeten, samt ett riktat stimulansbidrag till kommunerna på 100 miljoner kronor för barnomsorg på kvällar och helger.

Alexander Rybak är en av BRIS tio idoler

september 16, 2009

Alexander Rybak mobbades för att han spelade fiol.

Alexander Rybak mobbades för att han spelade fiol.

Mobbad, osäker, annorlunda eller ängslig. Idag är det svårt att tro att det här är Alexander Rybaks, Timbuktus, Agnes och Gustaf Noréns (Mando Diao) beskrivningar av sig själva. BRIS Idolkort som ges ut till alla sjätteklassare i Sverige visar att livet går att förändra.

 

– Att visa på positiva förebilder är ett väldigt bra sätt för att skapa hopp och framtidstro hos barn, säger Johnny Nordström, informationsansvarig på BRIS. Det är därför BRIS för tolfte året i rad skickar ut idolkort till alla sjätteklassare i Sverige. I år är det 150 000 barn som får välja mellan kort på bland annat Alexander Rybak, Timbuktu, Agnes och Lotta Schelin.

Även stora stjärnor har en gång varit små
På baksidan av varje kort berättar idolen om sin uppväxt Timbuktu om sin rädsla över att vara annorlunda, Agnes var osäker, Alexander Rybak var mobbad för att han spelade fiol och Laleh grubblade över livet och sjöng sånger om ensamhet och sorg.
– Målet med korten är att genom förebilder skapa igenkänning, att alla har upplevt något som är svårt, men att det kan gå väldigt bra ändå. Idolkorten är också ett utmärkt sätt för BRIS att informera om våra stödkanaler, fortsätter Johnny Nordström. Hittills har nästan 100 idoler medverkat i BRIS idolkort. I år har BRIS fler idoler än någonsin, totalt medverkar tio idoler i kampanjen. Idolkorten för 2009 och flera av idolernas låtar går att ladda ned gratis på BRIS.se.

Fakta BRIS Idolkortskampanj
Idoler år 2009 är: Agnes, Alexander Rybak, Gustaf Norén (sångare Mando Diao), Jennifer Brown, Johan Glans, Laleh, Lotta Schelin, Sanna Nielsen, Timbuktu och Veronica Maggio. Idolkorten har i tolv år gått ut till Sveriges sjätteklassare, i år får 150 000 barn BRIS Idolkort.

Follow

Get every new post delivered to your Inbox.